Till Enhörningen

Åldermannen har ordet

Martin Eriksson


Det finns vårtecken.


Först kommer de blå sipporna. Snart är det dags för de vita att blanda sig i. Är det en rätt vår, ska det lysa gult av våradonis på Hoburgen den första maj. Åtminstone måste man åka dit och kontrollera saken den dagen. Och det är många som har tänkt på samma sätt, den allra första dagen i maj.


Ett annat vårtecken är att man gör husvagnsobservationer. De har redan kommit och har setts på Visbyleden med riktning åt Sudret. Kanske skyndar de våradonis till mötes.


Men det säkraste tecknet på att det är vår, är ändå detta: man har börjat tänka på sin medeltida dräkt. Tänk om man i år skulle hinna med den där kompletteringen, som inte blev av i fjol. Men det är ju flera månader kvar till medeltidsveckan. Precis som i fjol.


Man börjar tänka medeltid, och då är det snart sommar.


Något som jag då och då funderat över: en del, som blivit vänner och bekanta, tycks man bara träffa och känna igen i medeltiden. Några månader efter min första medeltidsvecka började jag min tjänst i Visby. Många av dem jag då mötte hade jag träffat i medeltiden. Jag fick tänka till ett dok eller en struthätta för att känna igen dem. Och så finns det flera, som inte är gotlandsboende, utan hitresta bara för den speciella veckan. Med dem blir medeltidsveckan en lång festival med återseenden.


Vi närmar oss den återseendets tid, det blir som vanligt (ändra inte på ett vinnande koncept) men också nytt. En ny bekantskap för de flesta inom Medeltidsgillet kommer Ulf Berg att vara. Han är medeltidsveckans nye verksamhetsledare, trygg norrlänning med bakgrund bland musikfestivaler och orgelspel, men rekryterad från Stånga. Han ser fram mot sin första medeltidsvecka. Och han hälsas välkommen att hålla medeltidsvimlet i sin hand.


Redan nu finns programmet för årets vecka ute på hemsidan. Och det är nästan komplett. Det har han sett till. Adressen är www.medeltidsveckan.com - besök den och se redan nu vilka program som du hinner med, när det inte är kassatjänst.


På återseende i medeltiden


Till Enhörningen