Klosterträdgården del 2

Lena Ideström - ur Enhörningen 1987 årg 1 nr 2

Så här års känns kanske inte trädgårdsskötsel särskilt aktuellt, men jag tänkte i alla fall berätta lite om vad som hänt i vår "klosterträdgård" vid SKS och om vad vi planerat för framtiden.

Alla de växter som vi med viss möda skaffade och planterade (och planterade om!) i våras växte och frodades under den regniga sommaren. Vi i "trädgårdsgänget" hade fullt upp med att anlägga stengångar, rensa ogräs och klippa gräs. Vattna behövde vi dock inte göra så ofta! Under medeltidsveckan demonstrerade klosterfru Hildegard medeltida sjukvård i trädgården som vid det laget var riktigt frodig och vacker.

Sedan fortsatte rensandet, gräsklippandet och omplanterandet. Det tar tid att få allt på plats. Vissa växter blev mycket större än vi trott och hotade att kväva allt i sin närhet, andra var missnöjda med sin placering; för mycket eller för lite av sol eller skugga. Men det är ju av misstagen man lär sig så vi grävde tålmodigt upp, vissa växter säkert för tredje gången, och planterade om. När sedan hösten kom kunde vi till slut skörda riktigt fina kryddor och hänga på tork. Efter att ha vändgrävt rabatterna så kunde vi slutligen för en dryg månad sedan äntligen pusta ut efter en hektisk odlingssäsong.

Vårt syfte har hela tiden varit att skapa en "klosterträdgård" så riktigt som möjligt. Vi har försökt att bara få med sådana växter som man bevisligen vet fanns här under medeltiden.

Trädgårdsodlingen har en lång historia i Sverige och den bedrevs naturligtvis inte bara vid klostren. Det visar bl a Magnus Erikssons landslag från mitten på 1300-talet i vilken man kan läsa om de straff som väntar den som stjäl bl a örter eller kål ur annans trädgård.

Men när det gäller trädgårdsodlingen var klostren, som i så mycket annat, en drivande kraft. Klostren hade ju vida internationella kontakter genom katolska kyrkan och sina resp. ordnar och nyheter spreds snabbt. Vid klostren hade man ibland mycket stora trädgårdsanläggningar med köks- och kålgårdar, fruktodlingar, vackra trädgårdar för vila och rekreation samt kryddgård. Det är den sistnämnda typen av odling som vi främst inriktat oss på.

I kryddgårdarna fanns mängder av olika växter, lämpliga för en massa olika tillfällen. Som exempel på några av de örter som var vanliga, och som även finns i vår trädgård kan nämnas krusmynta som bl a ansågs verksam mot magsmärtor. Den skall också ha använts för att "dämpa lustarna", något som kanske var användbart just i klostermiljö, lavendel som var rogivande för nerverna och användes som rökelse eftersom dess starka doft ansågs hålla onda makter på avstånd samt salvia som bl a användes mot bölder och olika typer av utslag.

Under vintern har vi tänkt forska vidare i litteraturen och förkovra oss i den medeltida örtkunskapen och läkekonsten. Dessutom hoppas vi kunna sammanställa någon liten skrift om vår trädgård.

Så alla ni som ännu inte sett trädgården, väl mött i vår när allt börjar spira och gro igen!