Medeltidsgillets verksamhet

såsom den speglas i verksamhetsberättelser och rådsprotokoll under dess första tio år

Martin Eriksson

Tillbakablickar hör jubiléer till. När det inträffar en jämn årsdag lyfter man gärna fram små episoder från födelsen fram till dags dato. Det är bara en del som finns bevarat som skriftlig dokumentation, men det som finns är tillräckligt för att ge en historia.

Det är oftast de första åren som är mest intressanta, för redan där brukar finnas den inriktning som kommer att bestämma fortsättningen. Därför koncentrerar jag mig på de första tio åren här, en tid som jag inte själv har varit med om. Någon annan får studera och referera Gillets andra decennium.

Gillets första ålderman Veljo Pärli konstaterar inledningsvis i verksamhetsberättelsen för år 1987 att "Gillets verksamhet under dess första år har i stort sett gått bra, t o m över förväntan. För viss verksamhet kan det ännu ta tid innan vi funnit de rätta rutinerna men härvid rör det sig mest om detaljer."

Det står också att "Gillet följer principerna UTILE DULCI, d v s förena nytta med nöje". Att det verkligen varit så framgår av att inte mindre än fyra gillesfester hållits detta år: 17 januari på Frimurarlogen, 11 april på Visby Börs, 7 augusti på Själsö (tillsammans med SCA under medeltidsveckan) och 7 november på Clematishuset.

Man började alltså entusiastiskt med fyra årliga gillen och skaffar allt efter hand sådant som behövs för att kunna ordna en gillesfest. "Gillet har nu utrustning för fest som omfattar 100 diskar och 14 muggar. Nu föreligger behov att i första hand införskaffa muggar och kannor" (rådsprotokoll 901105).

1991 konstateras att Gillet har traditionsenligt haft två fester, 16 mars och 9 november och det har skett komplettering av muggar, diskar och borddukar "för att kunna genomföra stilenliga fester".

Man samlades till en gillesfest i samband med årsstämman och till en annan gillesfest på hösten. Så var det fram till 1996, därefter kommer höstgillet att bli allenarådande. Att det kanske blivit för många gillen framgår av verksamhetsberättelsen för 1994: "Vårfesten ställdes in eftersom för få anmälningar inkom".

Under de första tio åren av gillets verksamhet var medlemmarna aktiva med att själva både planera menyn och tillaga den medeltida maten. Att vi under det andra decenniet valt att gå till dukade bord beror inte på att medlemmarna har blivit mera bekväma med åren, utan på att krögare har blivit knutna till de lämpliga lokalerna.

Men om "fester och muntrationer" från början var det ena benet som gillet stod på, så var det andra benet "kurser och utbildning". I samverkan med SKS hölls under 1987 sju kurser i följande ämnen:

- Vägen till medeltiden

- Medeltida sång

- Klädsömnad

- Medeltida danser

- Heraldik

- Skinnsömnad

- Matlagningskurs i medeltida matlaging.

Kursverksamheten var i början livlig och höll på till och med 1993. Det är det sista året som det redovisas att kurser har ägt rum. Det var tre stycken kurser det året - i balladdans, kalligrafi och heraldik.

Det står oftast tyvärr inte i verksamhetsberättelserna vem som varit kursledare, men för 1991 anges: Kalligrafi (Mona Fardelin), Medeltida dräkt (Else-Marie Gutarp), Sy din egen medeltida dräkt (Annelie Söderberg), Balladdans (Bibban Axelsson).

Allt efter hand som kursernas antal minskar så kommer föreläsningarna i stället att öka. Det är ett brett utbud av föreläsningar som har erbjudits och en del av de ämnen någon har talat över genom åren borde kunna lyftas fram på nytt. Föreläsningsverksamheten skulle fordra sin egen genomgång.

Man kan få medeltidskunskap genom att lyssna till någon, men också genom att studera själv. Ett bibliotek började anskaffas och det deponerades till en början i Fornsalens bibliotek och fördes 1993 över till Medeltidsveckans kansli när detta flyttat in i nya lokaler på Hästgatan 4. "Skälet är att det blir lättare att komma åt böckerna för Gillets medlemmar. Vi vill samtidigt uttrycka vårt varma tack till Gotlands Fornsal som hjälpt oss att förvara böckerna i sitt bibliotek."

Gillesmedlemmar har tidigt varit engagerade i och kring tornérspelen. I Enhörningen nr 1 årg 2 (1988) har Lena Hultberg skrivt "Ett litet upprop" eftersom "Det börjar dra ihop sig till tornerspel igen!" Hon efterlyser "Folk som vill ... se vackra ut ... vara tiggare ... sitta i skampålen ... hjälpa till att vakta längs repen ... hjälpa till att sälja biljetter."

Allt eftersom Medeltidsveckan på Gotland växte i omfattning blev också organisationen och ekonomin större. Det är dock först 1995 som det redovisas i en verksamhetsberättelse för Gillet att det finns en ekonomi i att vara tornérspelskassör: "Medeltidsveckan betalar en slant till gillets kassa för detta". Av vad som framgår av ett rådsprotokoll (960529) tycks slanten till gillets kassa redan ha blivit större.

Det första verksamhetsårets (1987) ekonomi grundade sig till stor del på gillesfesterna, som gav ett gott överskott: inkomster 15.136, utgifter 12.324. Från det att slanten till gillets kassa blir större är det så småningom ersättningen från Medeltidsveckan som ger gillet en sådan ekonomi att årsavgiften kan fortsättas hållas på en låg nivå. Och så kan man ordna lite dyrare resor och bjuda kassörerna på gillesfesten.

Resor till fast- och utland är något som gillets medlemmar uppskattar. I verksamhetsberättelsen för 1994 kan man läsa om en resa till Uppland: "Denna resa var mycket uppskattad varför många deltagare omedelbart anmälde intresse för en liknande resa under 1995". Just 1994 var verkligen ett resornas år. Medlemmar ur gillet hade rest till Vadstena med Medeltidsveckan, varit med om att i Nynäshamn inviga Valdemarsleden, besökt Middelaldercentret på Lolland med styringar och bågskyttar samt besökt Aalborg med Tourneamentum.

Medeltidsgillet på Gotland skulle väl aldrig ha bildats om inte Medeltidsveckan på Gotland hade funnits. Redan på hösten efter att den tredje medeltidsveckan hållits ser gillet dagens ljus. Att kontakterna mellan Vecka och Gille har varit livliga framgår av en paragraf i gillets rådsprotokoll från 2 september 1989 där man diskuterar Medeltidsveckans kommitté:

"Kommittén har arbetat ganska fritt och hittills har allt kunnat hållas i ett huvud. Det går inte längre. Nu rycks det i det mesta. Det kommer order och kontraorder. Det bör organiseras så, att kommittén inskränker sig till att dela ut uppgifter och ansvara för ekonomin. Det måste finnas tydliga anteckningar om vad som är gjort och vad som skall göras, så att det inte blir kaos, om någon skulle försvinna eller bli sjuk."

Det skulle mycket snart bli en ny organisation för Medeltidsveckan. Ett år senare står det i ett rådsprokoll (901115): "Ålderman orienterade om att Gillet, efter konsultering av styrelsen per telefon, tillskrivit Medeltidskommittén att Gillet är villigt att deltaga som stiftare i stiftelsen Medeltidsveckan. Gillet skall härvid satsa 2000 kronor." Nästa gång Medeltidsveckans nya organisation nämns i Gillets handlingar är i verksamhetsberättelsen för år 1992: "Medeltidsgillet har i egenskap av en av stiftarna varit representerat i Stiftelsen Medeltidsveckans styrelse. Gillet har under verksamhetsåret varit företrätt av Veljo Pärli som i stiftelsen styrelse har innehaft posten som ordförande."

Vid Gillets årsmöte 1994 avgick Veljo Pärli som ålderman och Mona Fardelin valdes efter honom. Hon hade varit med i gillets råd från början och de som minns henne omvittnar att hon var en stor idégivare och en drivande kraft, även om detta inte särskilt framgår av de tidigare årens protokoll. Man minns henne och man har berättat om hennes insatser och det går därför att framläsa ur bevarade handlingar att hon tydligen mera var angelägen om lagarbetet inom gillet än att framhäva sin person.

Mona fick inte fullgöra ens ett år som ålderman, då hon hastigt och oväntat avled den 3 oktober 1994. Peter Stillnert fick träda in efter henne och valdes till ålderman 1995. Men han flyttade till Stockholm på sommaren och Wiveka Schwarz, som nu var ställföreträdande ålderman, gick in efter honom fram till årsmötet 1996, då Thomas Fors valdes till ålderman. Platsen var Frimurarlogens lokaler och i stämmoprotokollet det året står det att efter stämman "avnjöt vi en liten konsert i medeltidskällaren. Poul Höxbo från Danmark spelade enhandsflöjt och trumma. Kvällen avslutades med en gillesmåltid och balladdans."

Gillets medlemsutveckling under de första tio åren:

1987: 117 medlemmar + 57 familjemedlemmar.

1996: 230 medlemmar + 100 familjemedlemmar.